, , ,

Stresssignaler och tips på hur du stressar ner.

Hej alla fina bloggläsare ♥

Efter morgonens meditation satt jag och funderade en stund på vilken enorm resa som jag har gjort inombords under detta år. Jag känner mig både ödmjuk och oerhört tacksam inför den stora  inre förändringen. Den livsviktiga förändringen som äntligen fick mig att stanna upp till slut.

Att periodvis ha mycket att göra är inget ovanligt. Alla känner vi oss någon gång stressade med tankar om att inte hinna med allt det som vi vill göra. Stundvis är det okej att känna så men stressar vi under en längre tid så tär till slut stressen sönder oss. Både fysiskt och psykiskt. Mitt första varningstecken som fick mig att börja tänka i banorna om utmattningssyndrom, det var att jag började glömma saker. Jag minns hur jag och min sambo faktiskt började skoja om att bladen i min inre kalender började att ta slut… ”Kanske jag börjar gå in i väggen som alla andra”, kom jag ihåg att jag faktiskt sa  december 2015. Lite ironiskt så här en lång tid efter.

Min hjärna har alltid varit som en inre kalender. Jag kom ihåg när vi var bortbjudna på middag, behövde aldrig skriva upp vare sig datum eller klockslag. Spelade ingen roll hur långt fram bjudningarna låg, jag mindes. Jag kom ihåg alla mina koder, till banken, mobilen, BankID. Jag kom ihåg när familj och vänner fyllde år. Jag kom ihåg vad jag skulle göra eller hämta då jag gick från punkt A till punkt B. Visst har jag haft andra symtom tidigare som bland annat trötthet, irritation och att konstant vara förkyld. Men när jag började glömma saker som jag alltid haft tryggt i min hjärna, eller vad jag skulle göra eller hämta från punkt A till punkt B, då kände jag att något var fel.

Idag lyssnar jag till kroppens signaler som direkt visar när jag har stress i kroppen. Idag gör jag även regelbundet övningar som minskar min inre stress:

  • Jag gör mina andningsövningar (som de flesta andra med utmattningssyndrom)
  • Jag tar mina pauser (som de flesta andra med utmattningssyndrom)
  • Jag ser till att göra en sak i taget (som de flesta andra med utmattningssyndrom)
  • Jag praktiserar mindfulness, Medveten Närvaro (som de flesta andra med utmattningssyndrom)
  • Jag praktiserar Mediyoga (som de flesta andra med utmattningssyndrom)
  • Jag crosstrainar (….kanske som de flesta andra med utmattningssyndrom)

Vet DU vilka dina signaler är? Ta dig en stund att fundera på det, då det är oerhört viktigt att veta. När du i förväg vet kan du mycket lättare förstå varningstecknen, då hinner du stoppa i tid.

Övningar:

Andas i en fyrkant:

  1. Blunda och föreställ dig en fyrkant.
  2. Låt blicken följa den vänstra sidan nedifrån och upp medan du andas in långsamt genom näsan. Räkna under tiden långsamt till fyra.
  3. Låt blicken följa linjen från det övre vänstra hörnet till det över högra hörnet medan du håller andan och långsamt räknar till fyra.
  4. Låt sedan blicken gå från det övre högra hörnet till det nedre högra hörnet medan du långsamt andas ut genom munnen och räknar till fyra.
  5. Medan blicken går tillbaka till det vänstra nedre hörnet håller du andan i fyra sekunder. Fortsätt så under en stund.

En annan övning kommer från Yoga Kost Hälsa, en andningsövning och meditation som balanserar vänster och höger hjärnhalva. Balanserar även det edokrina körtelsystemet.

Nu önskar jag er alla en Kärleksfull dag och Gör meditationen till en del av din vardag. Du kommer märka att positiva förändringar kommer mer och mer in i ditt liv.

Kramar finns som alltid till er alla! //Anki

Har du läst mitt blogginlägg? Fanns det tankar som kom upp? Lämna gärna en kommentar nedan eller dela inlägget ♥

, , , , ,

Den positiva effekten av akupunktur

Hej alla fina bloggläsare ♥

Jag är fullt övertygad om att människan har en enastående förmåga att läka sig själv. Ramlar du och får ett skrapsår på dina knän eller dina händer, då läker kroppen detta. Skär du dig på en vass kniv och får ett djupt skärsår, då läker kroppen detta. Så varför skulle inte kroppen kunna läka sig själv invändigt också? Bara för att du inte ser såret, kan det inte läka då?

Resumé;

Hösten 2016 fick jag utmattningssyndrom för andra gången. Det blev ett rejält plattfall för mig. Min kropp och mitt sinne slutade prata med varandra och jag tappade till slut  all min gnista. Plattfallet innebar flertalet kognitiva, somatiska och även psykiska symtom. Allt det som tidigare gett mig livslust, som exempelvis att skapa smycken och att skriva var längre inte roligt. Jag låg till slut bara i sängen med konstant värk och obrutbara tårar.

Efter fyra månader av sjukskrivning för återhämtning kämpade jag mig tillslut till smedjan eller satte mig framför datorn men ingenting kom. Jag var fortfarande helt blank i mitt sinne, det enda som kom var tårar. Fem månader efter den rejäla dippen fick jag äntligen in en rutin, att starta mina dagar med mediyoga, meditation och en smoothie. Sakta men säkert kände jag hur jag tryckte undan depressionen mer och mer, ut ur min kropp. Sakta men säkert kände jag hur den kreativa lusten kom tillbaka igen.

Fjorton månader har nu gått och än finns inte riktigt balansen mellan det fysiska, psykiska och det andliga. Men de fysiska symptomen känner jag att jag trots allt kan leva med. Jag accepterar att de finns där och att min fysiska kropp inte fungerar till 100 %. Men den mentala biten, den inre stressen av att ständigt gå omkring och vara irriterad, frustrerad och grubbla… Känna att man bara står och stampar på samma ställe när jag frustrerat vill så gärna gå framåt. Jag vill också leva! Där fanns det för mycket kvar i mig för att jag skulle kunna känna att det var okej att leva med denna utmattningssyndrom.

Efter fem träffar med min akupunktör;

  • har jag bland annat fått ett betydligt bättre immunförsvar, idag kan jag träffa människor som är förkylda utan att bli sängliggandes efteråt. Det gick inte för några månader sedan. Träffade jag någon som var sjuk så låg jag med en rejäl förkylning med feber dagarna efter mötet. I dag får jag lite krax i halsen och täppt näsa efteråt, men min kropp fungerar och jag blir inte sängliggandes.
  • Innan akupunkturen hade jag migrän en gång i veckan, nu har jag haft ett migränanfall på två månader.
  • Innan akupunkturen var det inte helt ovanligt att jag fick en ångestattack när jag skulle göra något som jag viste skulle stressa min kropp.  Huvudsak, umgås i stora grupper. Jag fixar det nästan galant idag.
  • Jag känner en stor skillnad i kroppen, jag har inte konstant värk i kropp och bihålor länge.
  • Men den största skillnaden är den mentala delen. Jag oroar mig inte lika mycket längre, jag har inte lika mycket frustration och irritation i min kropp. När jag sitter i meditation, är det idag inte bara kroppen som vilar. Mina tankar kan äntligen slappna av och sätta sitt huvudsakliga fokus på att vara närvarande i stunden. Återhämtning.

Det är inte förrän idag jag själv kan se kopplingen att mina egna inre känslor har påverkat min fysiska kropp. Jag har varit för mycket uppe i mitt huvud för att inse sambandet till mitt utmattningssyndrom. Den inre stressen har blivit för intensiv och pågått under en för lång tid, därför har den biten varit allt för svår att få balans för mig på egen hand, trots rutinmässig mediyoga och mindfulness. Att jag kom i akupunkturens väg är jag oerhört tacksam och ödmjuk inför.

Använd akupunktur i förebyggande syfte, ta hand om din kropp och ditt sinne ∞

Det finns en del kvar att jobba på, och det behövs fler gånger av akupunktur för att jag ska få balans mellan mitt inre yin och yang.  Jag är hoppfull. Önskade dock att sjukvården haft ett bredare perspektiv på hela människan och inte endast fokus på stimulans på triggerpunkterna. För akupunktur finns inom sjukvården men det är en mycket förenklad variant än den traditionella kinesiska medicinen. Här i västvärlden används akupunktur som ett komplement, i Kina är det en hel behandling där man ser till hela människan och inte bara till sjukdomen.

If the energy circulates from the center to the extremities,

one will remain in perfect health

– Hua Tuo

Länktips

Nu önskar jag er alla en Kärleksfull dag och Gör meditationen till en del av din vardag. Du kommer märka att positiva förändringar kommer mer och mer in i ditt liv.

Kramar finns som alltid till er alla! //Anki

Har du läst mitt blogginlägg? Fanns det tankar som kom upp? Lämna gärna en kommentar nedan eller dela inlägget ♥

, , , , , , ,

Varje andetag

Hej alla fina bloggläsare 

Under helgen har vi haft ett stort firande för min sambo som fyllde jämt förra lördagen. Det blev en jättetrevlig trerätters middag tillsammans med de närmaste vännerna. Tycker att jag hanterar utmattningsstressen bättre för var dag som går, men vid denna middag var jag ovanligt stressad redan från början, vilket min kropp uppmärksammade. Har därför blivit några dagar med mycket fokus på vila och på mina andetag, för att hitta balans, kraft och energi igen.

Livet är värt att levas – varje andetag.

Mitt absolut bästa verktyg att landa i mig själv igen, är fortfarande att följa mina andetag tillsammans med ett av mina många malahalsband. För varje pärla som jag flyttar mellan mina fingrar, tar jag ett medvetet andetag. Följer andetaget hela vägen in och hela vägen ut. Oftast med mantrat SAT NAM, vilket betyder ”Jag är sanning.”, eller ”Sanning är min identitet.” SAT vid inandning och NAM vid utandning. När jag flyttat alla stenarna har jag tagit sammanlagt 108 medvetna andetag. Det här malahalsbandet, SAT NAM har jag skapat med stenarna Bergkristall och Karneol. Passande för dessa dagar valde jag att ha berlocken IN BALANCE med närvaroknapp med mig.

BergkristallSkänker dig harmoni, balans och healing.

KarneolSkänker dig kreativitet, mod och styrka. Att våga vara jag.

SAT NAM - IN BALANCE

IN BALANCE – SAT NAM

 ”Så länge du andas så är det aldrig för sent att börja om…” Citat från Herregud & Co

Nu önskar jag er alla en Kärleksfull dag och Gör meditationen till en del av din vardag. Du kommer märka att positiva förändringar kommer mer och mer in i ditt liv.

Kramar finns som alltid till er alla! //Anki

Har du läst mitt blogginlägg? Fanns det tankar som kom upp? Lämna gärna en kommentar nedan eller dela inlägget 

, ,

Har du något Powerquotes?

Hej alla fina bloggläsare 

Sitter just nu och är på riktigt i slutskedet på min första bok. En självbiografi om min ofrivillig resa som barnlös. Hela boken är egentligen färdigskriven men det jag gör nu är redigering, så att det ser ut som en verklig fysisk bok som du känner igen ute i bokhandeln. Bara det är en hel vetenskap för en som inte har gått en skrivarkurs. Indragningar, höger och vänstermarginal så att det blir snyggt på kanterna. OMG! Men jag tror jag fått kläm på det nu och jag har bara halva boken kvar. Heja mig 😉 De andra tre manus jag har i min dator kommer med andra ord att gå som ett tjohej 😉

Det har faktiskt varit lite kämpigt. Ibland har jag funderat på varför jag sitter här vissa dagar och i ärlighetens namn gråter och sliter mitt hår. Ibland svär jag som den största frispråkigaste sjörövaren. Men då tar jag ett djupt andetag och tänker på ett av mina många powerquotes. Ett som ofta dyker upp i mitt huvud är ett citat från Whoopi Goldberg;

 

Vi är alla här av en anledning. Jag tror att en del av den anledningen

är att kasta ut små facklor för att leda människor i mörkret.

//Whoopi Goldberg

 

Manuset som jag sitter med just nu är för mig en ”pysventil”. För mig är detta en personlig terapi, ett sätt att bearbeta mitt liv och det oönskade att leva som barnlös. Men, manuset är också en önskan om att jag kan kasta ut en fackla till någon som behöver den. Jag har alltid varit en hjälpare och vill att andra människor ska må bra. Ibland på både gott och ont då jag själv pressat mig till slut in i en utmattningssyndrom. Men det har också lett mig till att vakna upp och bli selectiv ödmjuk. Den här boken skriver jag till mig själv men även till dig som som går igenom en IVF behandling, eller till dig som har en vän som genomgår detta, eller till dig som bara är nyfiken på hur en sån resa kan vara.

Jag hade själv velat haft den här boken i min hand under den tiden som vi gick igenom IVF. Då hade jag kanske inte haft den där obeskrivliga känslan av ensamhet och att ”när alla andra får till det”, men inte vi.

Lyft dig själv med positiva styrke citat!

Lyft dig själv med positiva styrke citat!

Jag omger mig med både powerwords och powerquotes dagligen. Men de dagar då jag känner mig extra låg, då jag känner att jag börjat tappa bort mig själv och styr omedvetet ut från min rätta väg i livet, då finns både ord och citat mig mycket nära. De lyfter mig och får mig känna styrka och tacksamhet över det som jag faktiskt har idag.

Vilket ord eller vilket citat ger dig din power tillbaka?

Nu önskar jag er alla en Kärleksfull dag och Gör meditationen till en del av din vardag. Du kommer märka att positiva förändringar kommer mer och mer in i ditt liv.

Kramar finns som alltid till er alla! //Anki

Har du läst mitt blogginlägg? Fanns det tankar som kom upp? Lämna gärna en kommentar nedan eller dela inlägget 

 

, , ,

Intervju med mig i tidningen Nära nr 8

Tidningen nära nummer 8 2017

Tidningen nära nummer 8 2017

Hej alla fina bloggläsare 

I senaste numret av tidningen Nära är jag med i en intervju 🙂 Ni som har följt mig i bloggen kanske minns att jag deltagit i en medationsutmaning, att meditera i 100 dagar. Utmaningen kom från Charlotte Pehrson som är bloggare i tidningen Nära – en blogg om andlig utveckling och högkänslighet -. Hon skriver på ett bra och öppet sätt, en blogg jag med andra ord rekommenderar till alla, så gå in och läs och följ henne där.

Citat ur tidningen nära nr 8 - Anki Ljungmark

Citat ur tidningen nära nr 8 – Anki Ljungmark

Charlottes meditationsutmaning som kom i mitten av mars 2017 blev ett välbehövligt startskott för mig. På ren svenska, en spark i häcken för att stilla mina stressande tankar som aldrig ville ta en paus. Jag är säker på, tack vare regelbunden meditation så har jag tillfrisknat snabbare ur mitt utmattningssyndrom. Jag är inte frisk än, det vet jag inte om någon som haft utmattningssyndrom blir heller fullt ut, men jag är på god väg. Jag har blivit betydligt bättre på att stanna i Här och Nu.

Utmaningen var att meditera i 100 dagar, det har nu blivit en daglig rutin som jag inte vill vara utan ♥

Kaffe med mjölk, rawfood bollar och intervju med mig i tidningen nära nr 8

Kaffe med mjölk, rawfood bollar och intervju med mig i tidningen nära nr 8

Nu ska jag lägga undan tidningen för en stund och fokusera på mitt bokmanus – Ofrivilliga barnlöshet. Då jag skriver boken i dagboksform blir det lätt att jag blandar ihop tempus, något jag jobbar på att rätta till just nu.

Önskar er alla en Kärleksfull dag. Gör meditationen till en del av din vardag, du kommer märka att positiva förändringar kommer mer och mer in i ditt liv ♥

Kramar finns som alltid till er alla! //Anki

Har du läst mitt blogginlägg? Fanns det tankar som kom upp?

Lämna gärna en kommentar nedan eller dela inlägget 

, , ,

Avstämningsmöte…

Hej alla fina bloggläsare 

För precis en vecka sedan träffade jag min handläggare på Försäkringskassan för första gången under min sjukskrivningstid. Hon hade kallat till ett avstämningsmöte för att ta reda på mina möjligheter att komma tillbaka till ett arbete. Med på mötet var också min läkare, en fysioterapeut som var med under tiden jag gick MMR, Multimodal rehabilitering. Med på mötet var även min fantastiska stöttepelare som funnits där bredvid mig under hela min sjukperiod (och innan sjukperioden också…), min sambo Andreas. När inbjudan till mötet kom sa Andreas direkt,

”Jag vill vara med på mötet, om det är ok med dig”.

I en timme satt jag och försökte förklara vem jag var och vad jag klarar av, vad jag tycker är roligt att göra, hur mina dagar ser ut…under tårar. Kroppen och huvudet värkte och jag hade så fruktansvärt svårt att formulera mig, att få fram de rätta orden så allt blir rätt nu, samtidigt som jag kämpade för att hålla tillbaka tårarna. Jag lyckades trycka undan de värsta hulkningarna i alla fall. Nej usch, det var det jobbigaste mötet jag haft på mycket länge. När jag äntligen kom hem sov jag resten av dagen och slumrade nästkommande dag. Jag är glad och tacksam för att Andreas var med på mötet. Han sa efteråt att han tyckte mötet hade gått bra och att han hade en bra magkänsla. Är det någon jag liter på, så är det Andreas 

Jag har själv valt att säga upp mig från min arbetsplats, min kropp orkade inte med att jobba inom barnomsorgen längre, varken fysiskt eller mentalt. Då kunde jag lika gärna lämna min plats till någon annan som kan och vill jobba med barn. I stället för att sitta på en anställning men aldrig vara där… Därför kommer nu även arbetsförmedlingen att bli inkopplad i mitt ärende. En länk in i arbetslivet som ska hjälpa mig att se vad jag kan jobba med, hitta ett ”riktigt jobb”.

Den enda anledningen till att jag kanske ångrar idag att jag sa upp mig, är för att jag idag har insett att jag har större press på mig att komma ut i arbetslivet. Detta på grund av att jag är arbetslös. En egen uppfattning som jag själv bildat mig då jag tittar mig omkring och ser de som fortfarande har kvar sin anställning. Som gått hemma längre än jag och inte börjat arbetsträna ännu. Men som har ett mer aktivt liv än vad jag har angående att träffa andra människor och röra sig i rörliga miljöer (sånt som jag har problem med idag efter återfallsutmattningen).

Samtidigt som jag vet att det är bra för människor med utmaningar, så är jag livrädd att börja jobba igen. Att jag tar ut mig för tredje gången och hamnar ännu djupare ner på utmattningsstegen. Hur långt ner hamnar jag då?

Det har varit en vecka med lite sömn och febertoppar, snurrande ekande tankar i mitt huvud om framtiden…

avstämningsmöte

Om några timmar åker jag för en stunds avkoppling med akupunturnålar. Min andra behandling som jag ser mycket fram emot. Jag var ju en av de få som fick biverkningar, men jag är inte alls förvånad över detta. Det har varit en tuff vecka mentalt och jag har mycke skit i kroppen som jag hållit inom mig sen jag var liten. Den lugna och avslappnande känslan då jag låg på bänken bara några minuter efter nålarna blivit insatta, den känslan ser jag mycket fram emot idag.

Nu önskar jag er alla en Kärleksfull dag och Gör meditationen till en del av din vardag. Du kommer märka att positiva förändringar kommer mer och mer in i ditt liv.

Kramar finns som alltid till er alla! //Anki

Har du läst mitt blogginlägg? Fanns det tankar som kom upp? Lämna gärna en kommentar nedan eller dela inlägget 

Syns det inte så finns det inte? Bullshit!

Hej alla fina bloggläsare 

  • Du ser ju pigg och fräsch ut, har du inte utmattningssyndrom längre?
  • Du skriver ju inte om din sjukdom i din blogg, har ditt utmattningssyndrom gått över?
  • Jag var också utbränd förra sommaren under två veckor och jag är ju tillbaka i arbete idag… varför jobbar inte du än?
  • Du träffade ju X igår, varför ringer du aldrig till mig?

Dessa kommentarer som jag kan bli galen på ibland… syns det inte så finns det inte, eller? Det stämmer att jag inte skriver om min sjukdom i min blogg för det finns så många andra som bloggar om hur det känns, fysiskt och psykiskt att ha utmattningssyndrom. Googla utmattningssyndrom så får ni upp tusentals sidor om sjukdomssymptomen. Jag väljer dock att fokusera på hur jag jobbar på att komma vidare ur mitt utmattningssyndrom. Tips och trix och lite vardag bygger min blogg på.

Visst kan jag gnida på min ”självömkande minifiol”…

  • och berätta om att jag har värk i min kropp från morgon och kväll sen ”återfallsutmattningen”. Vissa dagar haltar jag fram som en puckelryggad och haltande Quasimodo för att min kropp gör så ont.
  • Jag kan skriva om att jag inte orkar med stora folksamlingar och hög ljudvolym som tidigare. Jag blir toktrött efter några timmar och ligger dagen efter, kroppen vill inte komma igång.
  • Jag kan skriva om att jag är känslomässigt labil, gråter för ingenting vissa dagar.
  • Jag kan skriva om mina koncentrationssvårigheter och att jag har tappat min ”kalender” som jag hade i huvudet tidigare. Tidigare mindes jag allt, nu är min minnesbank mycket selektiv..

Jag kan skriva om allt negativt som denna sjukdom har fört med sig, men jag vill inte det. Jag mår inte bättre för det och min önskan om att kunna hjälpa andra som jobbar med att komma vidare från ett utmattningssyndrom uppfylls inte då.

”Syns det inte så finns det inte”… Bullshit!

Jag väljer att fokusera på att hitta balansen i livet. Fokusera på det positiva, resan framåt mot ett bättre och starkare jag. Jag pressar mig inte längre om något känns fel. Jag mediyogar, sjunger mantran och mediterar regelbundet för det mår jag bra av. Jag tar hand om min kropp genom att äta mer hälsosam mat. Jag crosstrainar eller tar promenader. Jag jobbar med positiva affirmationer. Jag tittar på roliga youtubeklipp som får mig att skratta.

Det är inte så att jag studsar upp ur sängen för att fjäderlätt landa på yogamattan… det tar ett tag att komma ur sängen, innan kroppen själv vill komma igång. Sviterna från denna sjukdom går inte över under en natt, men jag väljer att fokusera på det som faktiskt blivit bättre, både fysiskt och psykiskt. Jag vill dela med mig av det som får mig att må bra.

Ps: Att jag träffade X igår var för att hon tog initiativet och frågade om vi skulle ses. Hon slutade inte höra av sig under tiden jag mådde som sämst, med meningen ”Hör av dig när du mår bättre…”…

Hur dåligt man än har det

Så har man musik

Står med skiten upp till halsen

Så är det bara att sjunga…

– Håkan Hellström

Nu önskar jag er alla en Kärleksfull dag och Gör meditationen till en del av din vardag. Du kommer märka att positiva förändringar kommer mer och mer in i ditt liv.

Kramar finns som alltid till er alla! //Anki

Har du läst mitt blogginlägg? Fanns det tankar som kom upp? Lämna gärna en kommentar nedan eller dela inlägget