Hej alla fina bloggläsare ♥
Självkärlek… Hur lär jag mig att tycka om mig själv? Att tycka om den kropp som jag har fötts till? Att bryta upp och förlåta gamla mönster som omedvetet hållit mig kvar i det förflutna?
Att använda affirmationer framför spegeln, säga kärleksfulla meningar om mig själv, det har jag gjort så länge jag kan minnas. Men det har inte riktigt varit min grej. Det har bara känts konstlat och framtvingat att stå framför min spegelbild och säga saker som jag egentligen inte riktigt menar. Jag kan använda affirmationskort som en daglig och fysisk påminnelse om att:
- Allt är bra, just här, just nu.
- Jag strålar av visdom och lycka.
- Jag respekterar min kropp och äter hälsosamt.
- Jag har ett rikt liv.
- Jag är fri att leva mitt liv.
Men det som i verkligheten har byggt upp min kärlek till mig själv, har varit genom daglig meditation. Närvarande i min kropp, fokus på mina inre signaler och tilliten till att våga lyssna på vad min kropp förmedlar. För ju mer jag lyssnar inåt, desto mer närvarande blir jag över vad som händer i mitt liv.
Nu önskar jag er alla en underbar dag. Kramar finns som alltid till er alla. Ta hand om dig och varandra. Idag, imorgon och alla andra dagar! //Anki
